Deprimerande tider

Hejhejhejhejhej. Jag känner mig redo att förklara mig lite idag. Jo, det är så att min nuvarande arbetsgivare har gått i konkurs och det är därför det förra inlägget blev otroligt dramatiskt. Jag är sjukt less på att prata och tänka på det för jag vet inte riktigt vad som händer eller vad som kommer hända, vilket gör allting ännu mer deprimerande. Den här konkursen kommer göra mig smällfet och luspank för allt vi gör på jobbet är att fika då vi inte får jobba av någon anledning, och efter jobbet går vi ut med inställningen att man bara lever en gång och slösar pengar, men det bryr jag mig faktiskt inte om för hela den här glädjedödaren har gjort att vi kommit närmre varandra. Dock önskar jag att jag hade åkt hem lite tidigare igår med tanke på att jag fick 2 timmars sömn inatt och nu sitter påväg till Falun för att hälsa på min syster. Är lite livrädd för bakfyllan ska komma ikapp.. Men what the heck, man lever bara en gång ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0